Helgen den 17:e oktober 2009 samlades drygt 300 deltagare för att vrida och vända på skilda problematiker med fokus på sexualpolitiken. För andra gången anordnade vi   HBTH-konferensen. *Zie* stod för innehåll och form tillsammans med Peter Frejhagen som hanterade finansiering och med RFSL och RFSU som arrangörer.

2002 genomförde vi den första HBTH-konferensen på Kulturhuset i Stockholm med samma regi och panelsamtal om kön och sexualitet, identitet och skilda praktiker där representationen och synligheten hade stort fokus. HBTH som begrepp var en stillsam kritik mot det nyligen lanserade begreppet HBT, som just tagit det offentliga Sverige med storm, men även en uppriktig önskan om att inte låta begreppet döda de intressanta diskussioner utifrån queerperspektiv fanns eller låsa fast samtal i identitetspolitiska återvändsgränder och fortsätta sträva efter nya politiska allianser. Det sista H:et i HBTH stod för hetero och var en engångsanvändning för att visa att avvikande, vad vi nu menar med det, inte förutsätter icke-heterosexuella. De 500 personer som kom till konferensen bestod av en blandning av akademiker och aktivister, organisationsmänniskor och andra med sexualpolitiskt intresse.

Sedan dess har har queer passerat som vardagsbegrepp, delvis kommit att användas allt mer som en identitet och identitetspolitiken generellt fått visst genomslag med ett fokus på rättigheter som jämställer människor utifrån könsidentitet och sexuell läggning och där kulmen ibland beskrivs som införandet av könsneutralt äktenskap. Det var med den ingången vi 2009 åter ville samla en brokig skara idéskapare och praktiker på skilda områden under temat ”Efter bröllopet” för samtal om möjliga riktningar, farhågor och förhoppningar för den fortsatta sexualpolitiken. Genom några nedslag i några brännande ämnen i tiden ställdes frågor som hur viktiga är de sexuella och könsliga identiteterna idag i formulerandet av nya krav på utrymme och rättigheter? Vilka omfattas av den fria sexualiteten och hur stor plats får kroppar och sexuella praktiker ta upp i samhället egentligen?  Så här såg upplägget ut för samtal och workshops på Clarion Hotell på Södermalm:

Helgprogram för hbth 2009

12:30–14:30 | Efter bröllopet 

2009 var året av symbolladdade landvinningar för hbt-rörelsen och något av en kulmen i svensk assimilationspolitik. Diskrimineringslagen utökas med skydd i grunden för olika identitetsskapande och könsuttryck och det könsneutrala äktenskapet förklarar alla tvåsamma relationer likvärdiga. Heteronormen diskuteras, problematiseras och kritiseras från alla håll och förklaras som gemensam fiende för människor oavsett kön eller läggning. Vad innebär det för riktningen i det köns- och sexualpolitiska arbetet framåt, finns det plats för helt nya frågor nu? Kommer våra uttryck och sexuella praktiker att ta större plats över identiteterna som utgångspunkt i framtiden? Eller är kanske identiteterna viktigare än någonsin när aktivismens tar sikte på internationella rättigheter? Är de höjda rösterna i ”kränkthetsdebatten” uttryck för en backlash mot feminism och hbt-politiska framgångar, eller har vi skäl att oroa oss för en framväxande ”diskrimineringsindustri”? Bögjäveln Roger Wilson leder ett samtal med Sara Edenheim, historiker, Leila Brännström, jurys doktor, Amanda Brihet, debattör och Felix König från RFSL Ungdom.

15:00–15:45 | Folkhälsoinstitutet och Ungdomsstyrelsen, genom Regina Winzer och Nils-Olof Zethrin, presenterar ny kunskap om hälsa hos unga hbt-personer och strategier för framtiden. Seminarierum en trappa upp.

16:00–18:00 | Mammor, pappor – och roller som stör

Att skaffa barn hör till samhällets högst rankade värden. Möjligheten att föda och uppfostra barn är därmed ett av de mest betydelsefulla ansvarsområdena, att uppvärdera, fördela och ständigt omformulera. Den aktuella diskussionen om möjligheten till altruistiskt surrogatmödraskap innebär att vi tittar igen på biologins och genernas roll i föräldraskapet och ställer känslomässiga argument mot möjligheter till nya positiva förutsättningar för kön och roller i samhället. Är reglerna för föräldraskap på väg att sprängas vad gäller tvåsamhet och könets betydelse, och vilka konsekvenser får det för transpersoners rättigheter? Hur snäva är gränserna för regnbågsfamiljen egentligen och hur självklart är det att vilja ha barn? Hur förändras vår syn på vad som är ett godtagbart användande av våra kroppar och går det verkligen att hålla ekonomin utanför? Journalisten Devrim Mavi leder samtalet med Kutte Jönsson, filosof och forskare, Kristina Hultman, journalist, Kai Bergendal, transaktivist och Carlos Diaz, RFSL. Panelen avslutas med ett samtal mellan Maria Abrahamsson, debattör och kandidat till riksdagen för moderaterna, och Hans Linde,  riksdagsledamot för vänsterpartiet: Vilka nya och radikala förändringstankar finns egentligen rörande familj, identitet och kroppslig frihet i den framtida politiken?

18:15–19:00 | Föreningen KIM – Kön, identitet, Mångfald, talar om transpersoners rättigheter i framtiden tillsammans med Socialstyrelsen. Seminarierum en trappa upp.

18:00 öppnar restaurangen intill konferenslokalen för kvällsmingel. Från ca 19:30 presenterar HBTHs värdinna Robert Fux underhållning med Helena Sandström & Moa Svanberg, ÖFA-kollektivet, Farao Groth med flera, eminenta klezmerbandet Sternfall och dj Asynja Gray.

Söndag 18 oktober

11:00 | Konferenslokalen och kaféet öppnar

11:00 | Kravmärkta objekt

Ingrid Ryberg, Elin Magnusson och Joanna Rytel visar och berättar om sina bidrag i den ”feministiska porrfilmen” Dirty Diaries.

12:30–14:00 | Det sexualiserade rummet

2005 bestämde den socialdemokratiska regeringen att ta krafttag mot sexualiseringen av det offentliga rummet, ”pornofieringen” där makt, pengar och utnyttjande präglar bilderna av kön och sexualitet. Idag hyllas slampighetsidealet, ”kravmärkt porr” har lanserats som positivt alternativ, ”hemkört” konkurrerar med det kommersiellt producerade samtidigt som det kommersiella sexet är allt mindre tabubelagt. är det en befrielseprocess och ett vidgande av ”det lustfyllda rummet” eller anpassar vi oss bara till utvecklingen? Var går gränsen mellan det ”lustfyllda” och det ”pornofierade” och var befinner vi oss i diskussionen om maktordningar i sexets? Vilket slags sex är tillåtet och vilken plats och funktion är det meningen att sexet ska ha i samhället egentligen? Ulrika Dahl samtalar med Tiina Rosenberg , professor i genusvetenskap, Gustav Almestad, skribent & sexbloggare, Louise Persson, feminist och Ester Martin Bergsmark, filmare.

14:15–15:15 | Asexuellt

Hur görs sexualitet och asexualitet i svensk sexualpolitik och hur påverkar dessa göranden och ogöranden samhället som helhet? Emma Freiman samtalar med Matilda Lindgren om sexet som norm.

15:30–17:00 | Den farliga friheten

Det går inte att sexualupplysa utan att reproducera osynliga normer, men det går fortfarande att spränga föreställningar om det vi tar för givet. När det går nya larm om ökade könssjukdomar, osäkerhet och övergrepp är det lätt att ta till snabba lösningar för att skydda och förmana. Men preventionspolitiken skulle kunna spela en viktig roll i kritiken av identiteter och maktordningar i samhället. Att koppla sexuella praktiker till identiteter och definiera riskgrupper kan däremot slå farligt i ett redan segregerat samhälle. När det handlar om sjukdom intar samhället en särskilt hård attityd och åsidosätter det som annars betraktas som mänskliga rättigheter. Lever människor med hiv och andra verkligen i skilda verkligheter? Vems ansvar är det att vi är trygga i sexet? Hur rimmar vår inställning till att skydda ”svenskar” från hiv med vår delaktighet i resten av världen? Hur kan vi förändra attityder som delar in människor i sjuka och friska och föreställningar som kopplar överföring av virus till övergrepp? Journalisten Anna-Maria Sörberg leder ett samtal med Ola Ståhle, hivaktivist, Victoria Kawesa, doktorand i genusvetenskap, Johanna Sjödin,  sexpositivist, Suzann Larsdotter, ksk-queen och Lena Lennerhed, professor i Idéhistoria och ordförande RFSU