Aftonbladet Kultur juni 2011
”You ask me whether I approve of violence? Bara en person som inte har någon som helst idé om vad svarta har gått igenom kan ställa en sån fråga”. I en oförglömlig scen i svenska dokumentären ”The Black Power Mixtape 1967-1973”, om amerikanska medborgarrättsrörelsen, läxar professorn och människorättsaktivisten Angela Davis upp den aningslöse svenske reportern som undrar om hon är för väpnad kamp.
Det handlar om en påminnelse om betydelsen av den kamp som bedrevs av radikala och separatistiska rörelser under framförallt 60- och 70-talen i USA. Men frågan är lika relevant idag som då. Hotet om ett potentiellt uppror igångsatt av de förtryckta har alltid skrämt makten. Ett hot som genom historien har manifesterats i karismatiska gestalter som Angela Davis, Stokely Carmichael, Svarta Pantrarna – alla som lyckades samla makt i rörelserna. Men den radikala lyskraften i den oförsonlige ensamvargen och aktivisten Malcolm X är svårslagen.
Historikern Manning Marables 600-sidor fanatiskt detaljerade bok om mannen och myten Malcolm X är lika mycket berättelsen om framväxten av Nation of Islam, rörelsen han så aktivt byggde upp, som om ett USA i raskrig och den oförtröttliga raskampen på gator, universitet och landets politiska arenor. Här finns också berättelsen om hans sista tid, de hektiska månaderna på resa utanför USA, i Nordafrika och Mellanöstern med religiös återfödelse men framförallt i syfte att skapa allianser med olika regeringar för att ställa USA:s rasistiska system inför rätta, hos FN. En händelse som trappar upp förföljelsen av den ”militante våldssökaren”. Han avlyssnas och dokumenteras nu inte bara av FBI och lokal polis utan också av CIA – en omfattande infiltration som för övrigt lagt en stor grund till bokens enorma detaljrikedom. Bevakningen visar hur ett hopplöst projekt ändå skrämmer makten. Precis som visat intresse för Castros kommunister eller svarta muslimer ligger den stora rädslan hos makten i själva väckandet av tanken på en samling över gränser.
Manning Marable, som själv gick bort av sjukdom just när hans praktverk nådde de amerikanska bokdiskarna, förespråkar varken integration eller separatism, snarare transformering genom bland annat allianser med andra minoritetsgrupper och perspektiv, stannar aldrig vid att enbart skildra bilden av den passionerade arbetsnarkomanen Malcolm X. Han skildrar honom lika mycket i det sociala sammanhang som gjorde honom till den han var. Där Malcolm X är finns alltid dramatik och ett ständigt och närvarande våld. Som 6-åring erfar han det troliga mordet på sin politiskt aktive pappa som blir överkörd och krossad av en oidentifierad bil. Efter en kort turné av droger, pimpande under sitt smeknamn Detroit Red i Harlem, tillsammans med några inbrott i en av Bostons förorter åker han fast och döms till sju års fängelse. (Hans vita kumpaner sitter sju månader för samma händelse, efter att i rättegången hävdat att de fallit offer för Malcolms onda, kriminella sidor). I fängelset sker det religiösa och politiska uppvaknandet under det nya namnet El-Hajj El-Shabazz eller kort och gott Malcolm X.
Det ständiga motståndet Malcolm X möter finns inte bara hos den institutionella makten utan allt oftare inom den egna rörelsen. Nation of Islams högsta ledning hyser ständig rädsla för att göra sig omöjlig inför makten och en stark ovilja till solidaritet utanför den egna gruppen. Syftet är trots allt en egen stat, inte att gå hela vägen för att ställa krav på frihet för alla svarta. Striden inom rörelsen hindrar honom dock aldrig från att söka konfrontation. Polisens ständiga övergrepp på muslimer, på svarta som höjer sin röst på gator och i fängelser – allt får honom att resa sig. Malcolm har dessutom något som få, eller ingen av de samtida politiska rösterna hade: förmågan att göra sig hörd och viljan att lyssna till de som befann sig längst borta från politikens centrum. Förorternas fattiga, de som befolkar de överfulla fängelserna. Han kände deras vrede, kunde deras språk.
När Malcolm X mördas, mitt i livet, är det efter över ett år av ständiga dödshot. Döden är som redan accepterad, något ofrånkomligt. Men när den kommer finns också början till något annat. Marable vill ge Malcolm X, mannen i ständig förändring, en delvis ny politisk plats. Malcolms övergivande av idéer om separatism och en egen stat för svarta ska inte ses som kompromiss eller populistisk anpassning till integrationsvindar utan som ett utslag av en ny och kraftfull politisk vision, menar Manning. Och det är något som växer sig allt starkare under hans sista månader. I det ständiga sökandet efter en bakgrund till sin vision, kampen för att hitta nya politiska formuleringar, i en värld som präglas av oförsonlighet, framträder helt nya dimensioner och Marable visar en Malcolm X med en plats i 2000-talets globala rättighetskamp.
Anna-Maria Sörberg
Anna-Maria Sörberg 