Arena nr 2 2015

I mitten av 80-talet mötte den då 25-åriga amerikanskan Julie Dorf en man iförd fångkläder på middag under ett besök i Sovjet. Han var dömd enligt straffparagraf 121 i en klausul mot homosexualitet var straffet ett exempel på en kvarleva från Stalins tid, del av en repressiv trend mot olikheter, som ständigt kommit och gått genom landets historia. Mötet med mannen och andra män och kvinnor i samma situation gjorde intryck på Dorf som själv betraktade sig som bisexuell. Tanken att de alla delade en utsatthet (Dorf definierade sig som bisexuell) växte sig starkare liksom insikten om hur motståndet mot hbt-frågor skar igenom globala politiska kontexter.

Några år senare resulterade denna övertygelse i grundandet av den amerikanska människorättsorganisationen, IGLHRC – The International Gay and Lesbian Human Rights Commission. Som en av de första i formulerandet av en universell vision med fokus på utsatta hbt-personer har den sedan dess också varit en av de mest inflytelserika internationella organen.

Etnologen Ryan R Thoresons gör i Transnational LGBT activism – Working for Sexual Rights Worldwide ett grundligt arbete och analys av organisationen och därmed också av framväxten av ett snart 30-årigt ramverk där arbetet med mänskliga rättigheter för hbt-personer uppmärksammas alltmer.

Den värld ur vilken Dorf och de andra aktivisterna från 80-talet formulerade sin vision är idag helt förändrad. Och det är framförallt kring den här förändringen som Thoreson intervjuar, gräver runt och analyserar. Då formulerades kampen tillsammans med radikala queerrörelser som Act Up där gatuaktivismen blev motståndet mot en homofob amerikansk presidentmakt. Orättvisorna i det amerikanska systemet så ytligt synliga och den solidariska kampen en livsnödvändighet. Människor dog på gatorna utan mediciner och sjukvård. Idag har presidentmakten inga problem att stå bakom hbt-rättigheter. Obama-administrationen har flera gånger tagit ställning för frågorna framförallt utrikespolitiskt. Förra utrikesministern Hillary Clinton har till och med omnämnt hbt-rättigheter som detta decenniums viktigaste fråga i ett tal till FN.

Makten i att formulera detta, att få vara den som säger det, ligger ännu hos väst, i USA, och det är en makt som Thoreson återkommer till genomgående.

Han visar hur det komplexa arbetet med mänskliga rättigheter idag innebär att aktivisterna självklart har koll på maktanalyser och relationer mellan nord och syd, de läser Foucault och Butler vid sidan av den praktiska dokumentation som arbetet innebär. De förstår att sexualitet och könsidentitet definieras olika världen över och de är frustrerade över hur lite av denna information som når fram till makten eller via de allt snabbare mediala kanalerna som rapporterar om hela världen men från ett förutsägbart västligt perspektiv. Efter snart tre decennier av kamp för rättigheter för hbt-personer tillhör makten över berättelsen mer än någonsin väst. Det är en berättelse som om och om igen slår fast att ”här” går det framåt och ”där” går det bakåt.

Vid sidan av det kompromissande av vilka frågor som ska lyftas fram på FN-nivå och vilka som måste slopas av strategiska skäl konstaterar de flesta aktivister att de här bilderna enbart fungerar försvårande i det vardagliga arbetet och gör deras arbete fyllt av försök att komplicera berättelsen och nå ut med fler historier, få fler aktivister lokalt att få ta plats med sina berättelser direkt.

Idag finns inte många världsdelar som inte täcks in. Samtidigt fortsätter den globala hbt-kampen att vara oroväckande fylld av glapp i kunskap om hur och var förföljelsen kopplat till sexualitet och könsidentitet sker. Krav från finansiärer på hur redovisningar av projekt ska ske gör det svårt att pröva nya former av samarbeten och nå fler eller kunna göra snabbare ageranden när förföljelsen är akut.

Thoreson lyfter fram hur spänningen eller laddningen i begrepp som universalism för allas rätt till frihet oavsett land eller kultur och relativism där skillnader i till exempel synen på hur sexualitet och identitet definieras olika i olika länder är viktiga att lyfta in i den laddade diskussionen om sexuella rättigheter om vi ska komma bort från diskussioner om hbt-rättigheter som något ”dom” saknar och ”vi” har.

Det finns förstås inga svar. Men det är oroväckande hur lite som når ut av den komplexa verkligheten via de västliga propagandabilderna när det kommer till frågor om könsidentitet och sexualitet.

Anna-Maria Sörberg

Ryan R Thoreson: Transnational LGBT activism – Working for Sexual Rights Worldwide – University of Minnesota Press (2014)